Min första tonårsförälskelse var i designern Trisha Biggar som klädde en galax i sina kostymer i Star Wars: Episod I–III från åren kring millennieskiftet. Hennes kreationer var vilda, tidsöverskridande och färgglada, perfekt samstämda med karaktärernas känslotillstånd. De svarade sömlöst mot min fantasi om vad det innebar att vara en designer omgiven av puffiga sidentyger, gnistrande pärlor och bombastiska huvudbonader. Men intresset för modets hantverk föregick emellertid detta; det var ett arv från min mormor – sexbarnsmamman som sydde likadana klänningar åt alla sina döttrar. Pfiffikus, toiler, att tråckla och 0,7 centimeter sömsmån var länge min vardag. 

LÄS HELA ESSÄN I POROS ESSÄTIDSKRIFT.